Låt inte klimatengagemanget skapa problembyten!

Det finns risk att det ensidiga fokuset på klimatet gör att vi inte löser problem utan byter dem mot ännu värre problem. Det skriver professor Mats Eklund i månadens krönika för Biogasidag.se

Mats Eklund

Låt oss först slå fast att klimatfrågan är mycket angelägen. Dessutom rymmer den en lång rad möjligheter och positiva synergier. Om vi minskar uttaget av fossila resurser kommer vi få många andra positiva effekter på köpet.

Det betyder inte att vi okritiskt ska ta till oss alla möjliga förslag, bara för att de framförs med klimatargument. Det är inte heller önskvärt att utnyttja möjligheter till klimatlösningar utan att vara medveten om riskerna. En bred systemförståelse krävs för att lösa problem och inte bara byta problem!

Klimatfrågan har fått en överordnad position i samhällsdebatten och riskerar därmed att missbrukas av de som förespråkar olika lösningar. Andra orsaker till oönskade bieffekter kan vara att man saknat ett brett systemperspektiv eller skillnader som förklaras av olika geografisk kontext när det gäller miljö- och klimatpåverkan mellan olika alternativ. Låt oss se på några exempel.

Gruvor i havet

I jakten på ovanliga metaller som behövs i klimatomställningen finns de som förespråkar gruvor till havs. Det har tidigare inte varit aktuellt och motståndet mot denna idé har hållit tillbaka utvecklingen. Nu finns tecken på att konceptet gruvor i havet håller på att flytta fram positionerna, bland annat genom ett nytt norskt ställningstagande för att tillåta prospektering i havet. Med tanke på kunskapsbristen och de risker som gruvbrytning i havet medför kan det sägas vara ett missbruk med hänvisning till klimatfrågan som kommer att medföra ett allvarligt problembyte.

På temat om missbruk av klimatåtgärder finns ett amerikanskt företag, Vaulted Deep, som framgångsrikt erbjuder tjänsten ”carbon removal” som består av att injicera organiskt avfall i djupa brunnar för permanent lagring. Avfallets innehåll av kol, energi och näring är då borta för alltid men tjänsten kan säljas som något som är bra för klimatet.

Fel fokus

Andra oönskade bieffekter av klimatfokuset kan förklaras av alltför snävt systemperspektiv. Inom EU har EU-kommissionen och Europaparlamentet kommit fram till att så kallade nollutsläppsfordon är de som ska vara tillåtna medan de med förbränningsmotor ska förbjudas. Det kan ju verka rimligt, men planeten hjälps inte av att ingen koldioxid lämnar avgasröret, om mer koldioxid släpps ut i andra delar av livscykeln. Batterielektriska fordon är mer energieffektiva än de med förbränningsmotor men i länder som till exempel Indien och Kina kan de ge upphov till mer klimatpåverkan än dieselfordon eftersom elsystemen där använder mycket kol.

I Sverige är biometan som används i fordon det klimatbästa alternativet trots att vi har ett elsystem som är bra för klimatet och trots att det används i en förbränningsmotor. När EU förbjuder förbränningsmotorn av miljö- och klimatskäl förbjuds således det bästa klimatalternativet.

Samtalen och debatten om klimatfrågan sker i olika geografiska skalor. Europeiska och globala perspektiv och argument förs också ner till nationella och lokala nivåer. Vad som är rimliga slutsatser och åtgärder i Indonesien, USA eller Nederländerna passar ofta inte alls i till exempel Sverige eller Finland.

Bakvänt låta svenska skogen stå

I Sverige riskerar vi därigenom mycket av de hållbara socio-tekniska system som vi utvecklat under lång tid. Det gäller till exempel skogssektorn som levererar betydande välfärd till samhället. Sektorn som helhet levererar trävaror till byggsektorn, papper och kartong ur biprodukter samtidigt som grenar och toppar i skogen tas tillvara i energisektorn.

Ur klimatsynpunkt innebär det att trä i byggnader utgör ett långlivat förråd av kol samtidigt som andra energiintensiva material kan ersättas. Bioenergi utgör dessutom ca 40% av Sveriges energianvändning. Den används ofta i kraftvärmeverk som levererar el och värme i lokala och regionala system, vilket gjort oss oberoende av fossila energikällor i dessa sektorer.

Detta hållbara och resurseffektiva system är hotat av synpunkter inom EU av typen att ”låta skogen stå” och förbud för användning av resurser ur skogen till energisektorn.

Alternativet: deponering utomlands

En annan viktig hörnsten i de svenska energi- och avfallssystemen är kraftvärme ur avfall som ofta har sitt ursprung i andra länder. Eftersom det finns plast i avfallet ses det som ett fossilt bränsle av en del inflytelserika aktörer vilket leder till att svenska företag har börjat överge fjärrvärme eftersom det påverkar deras klimatprestanda.

Alternativet till avfallsförbränning i Sverige är att avfall deponeras i många länder, samtidigt som vi skulle behöva söka efter nya bränslen för att hålla värmen. Ännu en risk för ett allvarligt problembyte.

Klimatforskningen har behövt mobilisera samhället i frågan. Det är nu hög tid att kritiskt och ödmjukt driva på implementeringen av lösningar. Det finns därmed ett större behov av andra forskare än de som har expertis inom problembeskrivningen för klimatfrågan. Då krävs förståelse för systemanalys för att utvärdera lösningarna men också tvärvetenskaplig kunskap om praktisk implementering av nya lösningar.  Och kom ihåg – vi behöver klimatåtgärder som inte bara tjänar de administrativa systemen, utan planeten.