Klimatpolitiska rådet underkänner regeringens klimatplan

Regeringens klimathandlingsplan lever inte upp till klimatlagen. Det konstaterar Klimatpolitiska Rådet, som på torsdagen överlämnade en starkt kritisk rapport till klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari.

John Göansson

Regeringens målbild om en ambitiös och effektiv klimatpolitik speglas inte i handling. Den beslutade politiken under 2023 ökar utsläppen och leder inte i riktning mot att Sveriges klimatmål och EU-åtaganden till 2030 uppnås. Det  konstaterar Klimatpolitiska rådet i sin  årliga utvärdering av regeringens samlade politik i förhållande till de klimatmål som riksdagen och regeringen har beslutat om.

– Vår granskning visar att Sveriges utsläpp tillåts öka under mandatperioden och att regeringen skjuter ansvaret för att nå Sveriges klimatmål och EU-åtaganden till 2030 över till nästa mandatperiod, sade Klimatpolitiska rådets ordförande Åsa Persson.

Vägen mot noll är för smal

Regeringens klimatpolitiska handlingsplan har ett stort fokus på Sveriges långsiktiga klimatmål, att senast 2045 nå noll nettoutsläpp av växthusgaser. Det är positivt att det finns en bred samsyn kring det långsiktiga klimatmålet och att utsläppsgapet för att nå dit har minskat under de senaste åren. Klimatpolitiska rådet anser dock att regeringens anvisade väg mot nettonoll är för smal och innehåller satsningar inom för få områden.

– Vi har granskat regeringens handlingsplan och konstaterar att påståendet att den skapar förutsättningar för att nå hela vägen till nettonollutsläpp 2045 är missvisande och brister i saklighet, sade rådets vice ordförande Björn Sandén.

Riskfylld politik

Sammantaget bedömer Klimatpolitiska rådet att regeringens klimatpolitik är onödigt riskfylld. På kort sikt uppstår riskerna av att utsläppen ökar och nödvändiga beslut skjuts på framtiden, på lång sikt genom att den anvisade vägen mot nettonoll riskerar att vara för smal. Rådet ger tolv rekommendationer till regeringen för att begränsa dessa risker och bättre ta tillvara klimatomställningens möjligheter och det engagemang som finns hos många samhällsaktörer.

Tolv rekommendationer

Rådet ger i rapporten tolv rekommendationer till regeringen. Fyra  handlar om att skyndsamt besluta och genomföra politik som minskar utsläppen i närtid så att Sveriges klimatmål och EU-åtaganden till 2030 kan nås:

• besluta ett åtgärdspaket för transportsektorns och arbetsmaskiners utsläpp
• ta fram en plan för ökat upptag av koldioxid i skog och mark
• kombinera skärpta klimatstyrmedel med riktad fördelningspolitik
• redogör för hur Sveriges EU-åtaganden ska nås i den kommande nationella energi- och klimatplanen senast den 30 juni 2024.

Resterande åtta rekommendationer handlar om hur vägen till de mer långsiktiga klimatmålen kan breddas och hela samhället inkluderas. Även dessa insatser behöver starta nu:

• ta fram en tydlig svensk position för ett vetenskapligt grundat EU-mål till 2040
• bidra till att EU:s utsläppshandelssystem utvecklas för att nå klimatneutralitet
• inkludera klimatperspektivet i det finanspolitiska ramverket
• koppla samman investeringar i stärkt totalförsvar och ökad självförsörjning med klimatomställning och -anpassning
• gör energi- och resurseffektivisering till en bärande del av klimatpolitiken
• utforma en strategi för ett framtida klimatneutralt jordbruk
• utforma en bredare, mindre sårbar elektrifieringsstrategi.
• bredda samverkan vid utformningen och genomförandet av klimatpolitiken för att bidra till acceptans och engagemang.

Om klimatpolitiska rådet

Klimatpolitiska rådet är ett oberoende tvärvetenskapligt expertorgan som utvärderar om regeringens samlade politik leder mot målet om noll nettoutsläpp av växthusgaser år 2045.

Klimatpolitiska rådet består av åtta ledamöter, varav en ordförande och en vice ordförande. Enligt rådets instruktion ska ledamöterna ha hög vetenskaplig kompetens inom områden som är viktiga för samhällets klimatomställning så som klimat, nationalekonomi, klimatpolitik, samhällsvetenskap och beteendevetenskap. Som ett led i att stärka sitt oberoende, lämnar rådet förslag på nya ledamöter till regeringen som sedan beslutar i frågan.