Halm kan ge mer gödsel för biogasproduktion
Kan halm användas i biogasproduktion? Om danskarna kan så kan alla, menar skribenterna.
Kan halm användas i biogasproduktion? Om danskarna kan så kan alla, menar skribenterna.
Genom ”Value Chain Project” blev Biogass Oslofjord medveten om att danskarna har en väletablerad värdekedja för insamling och pelletisering av halm som används som strö till boskap och som sedan hamnar i biogasanläggningar.
Med ökade energipriser har vi sett att priset på flis som kraftkälla för boskap har skjutit i höjden samtidigt som tillgängligheten också har minskat. Ökningen i pris och lägre tillgänglighet beror på att fler flis går till förbening när energipriserna är höga. Höjda energipriser har gjort oss medvetna om hur sårbar kopplingen mellan energipriser och tillgång till viktiga elmedia är och gjort alternativen mer attraktiva.
Enligt Carbon Limits (2019) kan biogasproduktion från halm uppskattas till över 1 TWh. Inget av detta utnyttjas idag och halm anses vara en restprodukt med lågt ekonomiskt värde som helt enkelt plöjs ner i jorden. På så sätt återförs en del kol till marken, men möjligheten till energiproduktion går förlorad. Användningen av biogödsel från halm skulle också kunna bidra till samma återföring av kol.
Hur kan potentialen för halm frigöras? Vi reste med 20 andra personer från alla delar av värdekedjan till Danmark för att lära oss hur de arbetar med halm för biogas. Vi var särskilt intresserade av hur pelleterad halm för el som hamnar i stallgödsel kan påverka ekonomin för bonden och biogasanläggningen. I Danmark samlas, förbehandlas och pelletiseras halmen innan det säljs som strö till alla typer av boskap från höns till tjurar. När halmen trampas ner och hamnar i boskapsdygan ökar torrsubstanshalten i gödseln som skickas till biogasproduktion och ökar därmed gasutbytet. I Norge kan det också innebära att lantbrukaren kan få ett ökat bidrag genom bidragsordningen för tillförsel av stallgödsel för biogasproduktion. Halm för biogas kan därför ge rimlig nedskräpning, ökat stöd och ökat biogasutbyte.
Kan halm bidra till att öka mängden gödsel för biogasproduktion? Målet att 25 % av stallgödseln ska gå till biogasanläggningar är fortfarande långt kvar. Att använda halm som strö kan bidra till att öka intresset för djurgödsel vid biogasanläggningarna. Speciellt många (komprimerad blandning av strö, gödsel och urin), som innehåller relativt lite vatten och är lätta att transportera. Förutsatt att nuvarande stödordning accepterar inblandning av halm i gödsel för beräkning av torrsubstanshalt, kan detta enligt våra beräkningar utlösa betydligt fler investeringar i stora och små biogasanläggningar. Dessa beräkningar är dock baserade på kostnader från Danmark och det kommer att bli nödvändigt att se hur detta påverkas av förhållandena i Norge.
Många bra biverkningar! Det kan också hävdas att transporter av stallgödsel kan vara positivt både för ökad produktion av förnybar energi, men också för att fördela gödseln där den faktiskt behövs. Införande av halm i biogasproduktionen ger fler spannmålsbönder möjlighet att sprida gödsel på åkrar som inte fått gödsel på många år, vilket skulle ha en positiv effekt på markhälsan. Etableringen av en värdekedja för halm till biogas ger möjlighet att lagra halm under perioder då det finns lite foder och stärker därmed beredskapen kring fodertillgången. Minskad jordbearbetning lyfts också fram som en positiv effekt genom att man samlar upp halmen istället för att plöja ner det.
Om halm är så bra, varför görs det inte? Det finns ett antal lösningar som måste utforskas grundligt innan en värdekedja för halm kan etableras i Norge. Bättre kunskap om effekterna på stallgödsel som går tillbaka till lantbrukaren, risken för spridning av svampsporer och ogräsfrön samt effekter på djurvälfärd och hygien är viktiga inslag att utreda ännu bättre innan en sådan värdekedja kan ta fart. i Norge. Dessutom ska det bedömas om det är lämpligt att den nuvarande bidragsordningen för stallgödsel bidrar till att utlösa denna potential.
Med det sagt öppnar halm för värdeskapandet av en ny råvara som idag har litet värde, vilket kan bidra till mer förnybar energi, beredskap relaterad till tillgång på foder, mindre jordbearbetning och bättre fördelning av näringsämnen. Den första som gör detta kan kanske också säkra extrapoäng hos Enova för innovation?
Endast inloggade medlemmar kan lämna en kommentar Logga in
Inte medlem än? Beställ AB Pluss nu!