Pandemin var bra för klimatet – kriget är dåligt

Lika bra som pandemin är för klimatet, lika dålig är kriget. Stridsvagnarna har ingen reduktionsplikt och försvarsindustrin är knappast grön. Vad händer nu med omställningen och vad händer sen?

John Göransson

När pandemin bröt ut våren 2020 minskade CO2-utsläppen i världen för första gången på 100 år. Folk jobbade hemifrån, flyget stod stilla, gränser stängde… Minskningen blev ändå marginell, eftersom folk tog bilen i stället för att åka kollektivt, samtidigt som de beställde hem varor på nätet.

Klimatrörelsen, med sin galjonsfigur Greta Thunberg, fick också ta paus. Massmöten förbjöds och klimatkonferenser, ställdes in. Många klimataktivister bytte skepnad och blev vaccinmotståndare, nu demonstrerar de mot Israel.

Klimatomställningen boomade

Klimatomställningen tog däremot inte paus. Fossila bränslen skulle ut, förnybart skulle in. Och det fattades inte pengar. Investerarna klättrade över varandras ryggar för att få köpa in sig de företag som utvecklade solceller, batterier, vindkraft, biobränslen och annat. Resor skulle ersättas med digitala möten och vi skulle arbeta hemifrån.

Aktier och fonder hade ett börsrally som inte hade skådats sedan millennieskiftets IT-boom.

Kriget satte stopp

Sedan kom kriget och luften gick ur börskurserna. Inte så att företagen gick i konkurs, men deras handlingsutrymme begränsades och de blev åter beroende av statsstöd. Internationella klimatavtal visade sig ha föga värde när de länder som skrivit under dem öppnade nedlagda kolgruvor och började borra efter olja. Bråk om oljeutvinning förde de två Natoländerna Turkiet och Grekland till randen av ett krig i Medelhavet.

Kursras

Ett exempel på utvecklingen är Handelsbanken Hållbar Energi, vars värde trefaldigades under pandemin, för att det senast kvartalet rasa med en fjärdedel. Ett annat är Blackrock Sustainable Energy, som har tappat drygt 14 procent det senaste kvartalet, dubbelt så mycket som DJ World Index.

Krig drar energi

Krig drar energi och skär samtidigt av handelsvägar för olja och naturgas. I pandemins inledning, 1 mars 2020, bottnade priset på Brentolja på 20 dollar per fat. Sedan tog resandet fart igen, samtidigt som Putin invaderade Ukraina. Priset sköt iväg och toppade på 108 dollar per fat 1 maj 2022. Sedan har det pendlat mellan 75 och 95 dollar per fat. Kriget i Mellanöstern har, hittills, inte påverkat priset i någon större omfattning.

Politiken byter fokus

Framför allt byter politiken fokus när det bli krig. I dag är det få som tror att vi kommer att nå de mål som satts upp av EU och FN:s klimatpanel. Arbete pågår, men det går långsamt och faktum är att CO2-utsläppen fortsätter att öka. Omställningen är helt beroende av offentlig finansiering och de hårt skuldsatta OECD-länderna måste hålla hårt i plånböckerna. I Sverige märks det på hur svenska politiker sänker drivmedelspriserna genom att släppa in mer fossila bränslen, snarare än att sänka skatter på drivmedel. Klimatet får betala, helt enkelt.

Biokraft förlorare

En av börsens förlorare är Biokraft, som producerar fossilfri fordonsgas. Bolagets börsvärde har rasat med 35% i år, set senaste raset kom när regeringens utredare tillsammans med vår klimat- och miljöminister avfärdade fordonsgas som metod för att åstadkomma klimatomställningen. 

Bättre för cirkulärt

Klimatomställningen handlar inte bara om drivmedel, den handlar också om cirkularitet, alltså Återvinning och återbruk, det som kallas cirkulär ekonomi. Detta är en verksamhet som inte har påverkats av kriget. Här finns nämligen EU-förordningar och internationella avtal som redan gäller och väl definierade, bindande mål. Missade mål kostar pengar, helt enkelt. Plast, kartong, metall… Varje material har ett eget mål.

Få företag på börsen

I Sverige finns det inte så många börsföretag som arbetar med cirkularitet i någon större omfattning. de flesta är kommunala, interkommunala eller familjeföretag.

Ett par små börsföretag arbetar med återvinning av marginalprodukter, ett av dem är CirChem, som återvinner lösningsmedel. Det är en startup som har åkt berg- och dalabana på börsen sedan introduktionen. Jag köpte några aktier i bolaget, de har tappat drygt 12 procent sedan jag köpte dem. 

Cirkulära fonder

Det finns även fonder som investerar i cirkulär ekonomi. En av dem är Blackrock Circular Economy. Deras största innehav är i Republic Services, ett amerikanskt avfallsbolag med ett börsvärde på nära 50 miljarder dollar.

Jag äger några andelar i Blackrock Circular Economy. Det hade varit bättre att köpa aktier direkt i Republic Services, som har ökat i värde med 15% i år, samtidigt som Blackrock Circular Economy bara har ökat med 6 procent. 

Vad händer sen?

I det korta perspektivet kan man anta att aktier och fonder i cirkulär ekonomi kommer att gå bra, medan energiomställningsföretag kommer att ha svårt att överleva utan bidrag från staten och EU. Risken för en krasch likt IT-kraschen är däremot liten, rallyt är över för länge sedan.

I ett längre perspektiv kan vi nog vänta oss att energiomställningens aktörer kommer tillbaka på bred front. Förr eller senare är de stora investeringarna gjorda i sol- och vindkraft, biogas, SAF och allt vad det heter. Marknaderna för fossilfri energi kommer att fungera på samma sätt som för den fossila och pengarna kommer att börja rulla in.

Samma sak gäller den cirkulära ekonomin. VI kommer producera, distribuera och handla med återvunna material enligt samma premisser som nu gäller för jungfruliga material.

Kanske kommer second handföretag som Sellpy att börsnoteras så småningom och bli nästa Spotify? Eller företag som tar fram lösningar för att möta EU:s förpackningsförordning?

Startskottet har gått för utvecklingen av europeiska avfallsbörsen

Det som krävs för att det ska hända är uthållighet, lagstiftning och skattemedel. Och kanske en börs för avfallsfraktioner?