Kaffesump – biogas eller betong?

I vårt avfallssystem sorteras kaffesump som matavfall. I Australien har forskare tagit fram en metod som gör att det använda kaffet i stället kan göra betong 30 procent starkare, skriver The Guardian. I Sverige har kaffesumpen blivit biogas sedan 15 år.

John Göransson

Några forskare på RMIT University i Melbourne fick en idé över en kopp kaffe. Den uppstod från en önskan att minimera kaffesvinnet på arbetsplatsen, säger en av studiens ledare Dr Shannon Kilmartin-Lynch, postdoktor vid RMIT till The Guardian.

Nu samarbetar forskarna med lokala myndigheter i infrastrukturprojekt för gångvägar och trottoarer.

Nu har de utvecklat ett sätt att göra betong nästan 30 % starkare genom att införliva bearbetad kaffesump i materialet.

Forskarna har omvandlat kaffesump till biokol, en lätt rest som liknar träkol, och använt det biokolet för att ersätta en del av sanden som krävs för att göra betong.

Pyrolys

Biokolen skapas genom pyrolys, som innebär att kaffesumpen värms upp till ca 350C. Teamet säger att deras teknik är mer energieffektiv eftersom den kräver lägre temperaturer än vanligt.

Genom att ersätta 15 % av sanden som vanligtvis används i betong med kaffebiokol fann forskarna att tillsatsen ökade styrkan med 29,3 %. Om alla 75 000 ton kaffesump som produceras i Australien varje år omvandlades till biokol skulle det bli ungefär 22 500 ton, uppskattar forskarna. Det är en droppe i havet jämfört med de 28,8 miljoner ton sand som går åt till den australiska betongproduktionen.

Biogas i Sverige sedan 2008

I Sverige började vi göra biogas av kaffesump redan 2008. Då var det en anställd på Vattenfalls huvudkontor i Stockholm som funderade på vad man kunde göra med de 10 ton kaffesump som årligen producerades i de 65 kaffebryggarna. Fem år senare skrev en studerande vid SLU ett examensarbete där han kunde konstatera att det var mer effektivt att göra biogas av kaffesump än att skicka det till värmeverket. I dag är det självklart att sumpen ska sorteras som matavfall.

I Australien deponeras eller komposteras matavfallet, som står för 3% av landets utsläpp av växthusgaser. I den handlingsplan för matavfall som regeringen presenterade 2017, med målet att halvera matavfallet till 2030, nämns inte biogas alls.