12,1 miljoner till forskning om biorester

Det norska Circulizer-projektet har fått stöd för forskning om biorester från marina råvaror.

OLE PEDER GIÆVER

Pengarna kommer från Forskningsfonderna för lantbruk och livsmedelsindustri (FFL/JA). 12,1 miljoner norska kronor kommer att ges i stöd och projektet har en total budget på 14,8 miljoner norska kronor. Flera partners kommer att bidra med egna medel.

Huvudfokus för Circulizer är biorester framställda av marina råvaror – fiskslam och ensilage – sambehandlat med djurgödsel.

– Det handlar om att koppla ihop den blå och den gröna sektorn, och öka cirkulariteten, säger projektledare Kari-Anne Lyng, som är forskningschef på NORSUS – Norwegian Institute for Sustainability Research.

– Det finns lite kunskap om egenskaperna hos sådana biorester. Vi vill titta på hur dessa råvaror påverkar både sönderfallsprocessen och kvaliteten på bioresten, säger hon.

Projektet ska även beräkna miljövinsterna med att ersätta mineralgödsel med biorester, samt leverera siffror till lantbrukets klimatkalkylator, som i dag saknar en biorest-ktaegori.

– Dessutom ska vi titta på vilka hinder bönderna upplever när det gäller att byta från mineralgödsel till biorester, säger Lyng.

Forskningsprojektet är brett, och är uppdelat i 7 arbetspaket, där man kommer att titta på mix av substrat, gödselkvalitet, genomföra fältförsök med mera.

Har kartlagt organiske miljøgifter i fiskeslam

Flera samarbetspartners

NORSUS leder arbetet, med NIBIO, NMBU, NORSØK, Havsforskningsinstitutet och Lantbruksrådgivningen som forskningspartners. Dessutom finns det ett antal partners som representerar värdekedjan:

Ragn-Sells Havbruk, Lødingen fisk, Skretting, Svanem Biogas, Sømna Biogas, VIREO, Bioenergi Finnøy, Den Magiske Fabrikken, Biogas Norge, Norges Bondelag, Rogaland biogasnätverk och Landbrukets Klimaselskap.

– Att göra bioresten till en pålitlig och värdefull produkt är en viktig åtgärd för att kunna öka biogasproduktionen i Norge. Jag tror också att användning av marina råvaror kommer att vara nyckeln till att skala upp norsk biogasproduktion, säger Lyng.

Vilka utmaningar finns det med att använda sådana biorester?

– Det ska vi undersöka, men det kan bland annat handla om innehållet av fosfor och vissa tungmetaller.

Projektet startar den 1 januari och har en varaktighet på 4 år.